Essä: Hilma af Klint på Moderna Museet i Malmö (ETC aug 2020)

I utställningen har man också tagit fasta på verkens visionära samklang med dagens kunskap om avancerad fysik och medvetandefilosofi. När jag pluggade ämnet på universitetet för ett decennium sen fick vi mest lära oss att ingen har en aning vad medvetandet är, eller var det är placerat. Kanske finns svaren inte i logiken, utan i det outtalat abstrakta som konsten kan erbjuda.

Krönika: Just nu behöver vi alla träna på lågaffektivt bemötande (april 2020)

Låter jag mig själv gå ner på ett förskolebarns – eller kanske till och med en tonårings – nivå. Ja då kanske det bara tar ännu längre tid innan vi kommer iväg, med den extra bieffekten att jag blir helt utmattad av all ilska som far genom kroppen. Och vem orkar promenera då. För att citera den amerikanska psykologen och läraren Ram Dass: ”I slutändan skulle jag hellre vilja vara fri och kär (in love) än att ha rätt”.

Intervju: Camilla Hamid för Motdrag (vår 2020)

– Jag tycker att det är fruktansvärt obehagligt att vara ens i närheten av människor som är alkoholpåverkade.

Folk tror ofta att Camilla Hamid inte dricker bara för att hon är muslim, men hon är noga med att påpeka att det är ett beslut hon har tagit på egen hand.

När hon var liten skilde sig hennes föräldrar och mamman blev helt ensam med fyra barn, vilket gjorde barndomen svår. Pappans ohälsosamma relation till alkohol var en stor anledning till skilsmässan.

Krönika: Min dotter kommer minnas detta som en fin period - Jönköpings-Posten (mars 2020)

När jag känner mig orolig och rädd brukar jag försöka komma tillbaka till nuet och tänka på min dotter, hon som betyder mest för mig. Ärligt talat tror jag att hon kommer att minnas den här tiden som en fin period. Hon gillar inte att gå i skolan och vill helst vara hemma med mig. Och nu får hon vara det. Hon leker, läser och har olika projekt med sina gosedjur. Mycket roligare än att stå på led och få instruktioner av en lärare, tycker hon. Så jag försöker vila i det, när oron dyker fram.

Krönika: Arbetsplatser är inte anpassade efter kvinnor - Jönköpings-Posten mars 2020

Själv behöver jag arbeta i olika tempon, beroende på var i månadens hormonnivåer jag befinner mig: ibland har jag mycket energi, andra dagar vill jag helst ligga hemma och vila. För att prestera på topp behöver jag också vara i kontakt med mina känslor och min intuition. Det går inte bara köra på med logiken och hjärnan eller att använda adrenalin som bränsle, som en ”supermänniska”.Att meditera och umgås med andra kvinnor är lika viktigt för min effektivitet som att bara köra på, att tävla och vinna, allt det som anses bra i ett mansfokuserat samhälle.

Filmrecension: Charlies änglar – Nyhetsmagasinet ETC - Jan 2020

Det är fint att filmen har en bred rollbesättning där figurerna har olika ursprung, och att det finns ett mer medvetet anslag än i tidigare filmer. Tyvärr saknar båda de andra ”änglarna” riktig skärpa, udd, eller personlighet. Samspelet mellan änglarna saknar helt personkemi, vilket förtar lite den härliga ”tjejkompisar samarbetar för att fajta dumma typer”-känslan som hade kunnat lyfta filmen. Nu känns det bara som tre slumpmässiga personer som parats ihop.

Bokrecension: Regina Porter - Resenärerna - SvD

”Resenärerna” bildar en praktisk och filosofisk karta kring hur våra liv påverkas av vår uppväxt — och hur olika beslut kan öppna helt olika dörrar, även om vi aldrig helt kan fly från vår bakgrund. Särskilt intressant blir det i skildringen av de svarta personerna, där förändringen är enorm – från en tid av sittstrejker och öppen rasistisk segregation till slutet av bokens tidslinje där USA har en afroamerikansk president och landet – i alla fall på pappret – inte sanktionerar rasism.

Bokrecension: Henrik Bromander – Shahid/Skärvor - SvD 191113

“Boken är en intelligent, känslomässigt stark och skickligt berättad påminnelse om hur vi alla bär på olika versioner av verkligheten och om hur våra öden flätar oss samman på de mest oväntade vis. Men framför allt om hur vi inte kan springa från vårt förflutna, där barndomstrauman såväl som kultur– och klassbakgrund påverkar oss långt in i vuxen ålder.”

Bokrecension: Markus Zusak – Ingenting mindre än ett mirakel – SvD 191108

Det är en välskriven roman för både unga och ”gamla” vuxna, inte minst i den, i litteratursammanhang, hett eftertraktade målgruppen unga män.

”Ingenting mindre än ett mirakel” väcker stora, existentiella frågor om att våga älska och om ödets betydelse i livet. Som Zusak skriver: “Kanske är det sant att vi inte tillåts fatta den här sortens beslut själva. Vi tror att vi gör det, men det gör vi inte.”

Bokrecension: Bungalow av Åke Edwardson - SvD (191025)

Kalles bagage är tungt: han utsätts – förutom för våldet från pappan – även för sexuellt våld av andra män vid upprepade tillfällen, både som barn och ung. Allt från läraren som lägger hans hand på sitt kön under katedern, till en våldtäkt när han är ute och liftar. 

Bungalow är en trovärdig och berörande skildring av att växa upp i en dysfunktionell miljö och där vi sedan upprepar mönstren, oavsett hur mycket vi hatar dem. Men också om det sorgliga och destruktiva i hur den negativa idén om den “tysta starka mannen” gör att män inte söker hjälp för sin ångest och barndomstrauman, utan istället vänder sig mot alkohol, tystnad och ensamhet. Eller rent av, att ta livet av sig själva eller av andra.