IDA THERÉN ÄR FRILANSSKRIBENT, BASERAD I NEW YORK och STOCKHOLM. MEST SKRIVER JAG OM LITTERATUR OCH KONST.

Läs mer om mig här

Intervju: Ola Larsmo – Dagens ETC 5 aug 2016

Intervju: Ola Larsmo – Dagens ETC 5 aug 2016

Det svenska idealet är ”hel och ren och nykter”, medan den amerikanska är att man ska lyckas med två tomma händer. De svenska invandrarna i Swede Hollow passade inte in i någon av idealen, berättar Ola Larsmo. Vi träffas en solig sommardag, på en uteservering i centrala Stockholm. Bilar kör förbi och några turister ber oss ta en bild på dem. På gatan talas alla världens språk, både av besökare och Stockholmsbor.

Ola Larsmo berättar om researchen för sin nya roman. Det tog två år, av att helt gå in i en annan värld. Slutet av 1800-talet, en smutsig kåkstad i en dal – kallad just Swede Hollow – i Minnesota. Dassen tömdes rakt ner i bäcken, vilket gjorde vattnet allt smutsigare ju längre ner du bodde. Fattigdom, arbetslöshet, misär. Svenska invandrare, som sågs som primitiva av majoritetsbefolkningen.

”Varför ska du berätta om det där. Det är ju inte viktigt. Skriv om någon som gjort något bra istället.”

Så sa en av amerikanerna Ola Larsmo intervjuade för boken. Det är just därför han vill skriva om de här svenskarna, berättar han. För att visa på en annan bild än den populära bilden av utvandrarna, som många svenskar fått från fiktionen: av Vilhelm Mobergs roman med samma namn.

Idén kom till honom när han och hustrun besökte Minnesota, där hon varit utbytesstudent. På American Swedish Institute fanns en enkel utställning om den svenska kåkstaden Swede Hollow.

– Det stämde inte alls med bilden av svenskamerikanerna, som man ville göra gällande på andra håll. Det blev tydligt att det fanns ett glapp i historien.

Han läste allt som fanns att läsa, och pratade med Sverige-Amerika-historiker, men det var inte mycket som var känt om de fattiga amerikanska svenskarna.

En av de historiker som forskat mycket om kvinnliga svenska emigranter är Joy Lintelman som har skrivit om Minna Anderson, som emigrerade från Dalsland på 1800-talet. I USA blev hon kommunistisk insändarskribent och bondfru utanför Minneapolis. Hon skickade sina dagböcker till Vilhelm Moberg, som använde dem som research till sin utvandrartrilogi. Hon kände igen detaljer ur sin berättelse i romanerna.

Tackade han henne?

– Aldrig.

Enligt forskningen ansågs svenska USA-emigranter inte alltid lika ”vita”, som exempelvis de med engelskt ursprung. När man började trycka på vikingarnas tidiga besök i USA, var det ett sätt för svenskarna att vara med i den ”vita” gemenskapen i landet.

Inte ens Swan Turnblad, som blivit rik på sin tidning ”Svenska Amerikanska Posten” fick bygga hus i den fina delen av stan, för där fick bara anglosaxer och ”möjligtvis tyskar” bo, säger Ola Larsmo.

Han dricker lite av sin cappuccino, och berättar om ett känt fall i Minneapolis, där två svenskar mördat en tredje med kniv. Det resulterade i ett av de första kända mordfallen i Minneapolis. Advokaten hävdade att man inte kunde döma dem så hårt, för de hade ”bara tagit med sig sin knivkultur från Sverige”. I Sverige är man inte en riktig man om man inte har knivärr i ansiktet. Så sa de i rätten. Fattiga svenskar ansågs primitiva, och illaluktande. ”De luktar salt, svett, läder, lök och strömming”, sa en gränsvakt vid Castle Garden i New York.

Det låter rätt äckligt faktiskt.

– Ja. Det finns faktiskt rätt många belägg för att man tyckte att svenskarna luktade konstigt.

– De senast ankomna invandrarna ses alltid som obildade, luktar illa, äter konstig mat. Sen kommer en ny grupp, och så är det de som anses primitiva och konstiga.

Hierarki bland nykomlingar

Genom den typiska logiken för majoritetsbefolkningens syn på invandrare, så åkte folk upp ett hack när det kom nya immigranter.

Ett tag efter svenskarna började italienarna komma till USA. Plötsligt var det de som ansågs konstigast.

Ola Larsmo tycker det är bra att känna till det här hierarkiska tänkandet, för genom att känna till mönstret kan man lättare genomskåda det.

Vad tror du bilden av den primitiva nykomlingen beror på?

– Ska man vara optimistisk kan man säga att det beror på okunnighet. Med lite kunskap om hur fördomsmaskinen fungerar borde man kunna genomskåda det också.

Nu är jag lite djävulens advokat, men är det inte mänsklig instinkt att vara försiktig med främlingar?

– Det är väl inte så konstigt att folk kan känna oro för det som är alldeles nytt. Det beror ju på hur pressad och rädd du själv är. Är du en trygg människa med fungerande omständigheter omkring dig behöver du ju inte vara rädd. Därför kan man ibland undra varför svenskar är så oroliga, när vi lever i ett land med ordnad ekonomi och fred i 200 år.

Hur ska vi tänka då, kring de här fördomarna?

– Om vi vänder på det. Och tänker på hur trappan funkar. Så ser vi ju att människor blir integrerade. Irländarna ansågs lägre stående i USA. I dag är det ingen som hatar irländare. Det var en enormt stor grej att Barack Obama blev president. Men det var också en stor grej att John F. Kennedy var president, för han var den första irländaren.

– Den amerikanska erfarenheten handlar inte bara om rasism, utan också om hur man släpper in folk i samhället. Sverige är mer lika USA än vi är lika Norge. Och det tror jag är bra.

Varför är vi olika norrmännen?

– Vi tog emot flyktingar under andra världskriget, medan norrmännen var flyktingar under kriget. Därför finns det en annan vana och acceptens för flyktingar i Sverige i dag, tror jag. Vi är mer öppna, än de länder som själva varit flyktingnationer.

– Det moderna samhället bygger inte på etnicitet, utan på medborgarskap. Där tror jag att Sverige har kommit en bra bit.

IDA THERÉN

LÄNK

Recension: Bukowski – Kärleken är en hund från helvetet – Svenska Dagbladet 13 aug 2016

Recension: Bukowski – Kärleken är en hund från helvetet – Svenska Dagbladet 13 aug 2016

Recension: Magnus Wallins videokonst  – Jönköpingsposten 1 aug 2016

Recension: Magnus Wallins videokonst – Jönköpingsposten 1 aug 2016