Reportage: 11 barnböcker som inte blundar för klass (ETC) 170614
11 barnböcker som inte blundar för klass
Hur beskrivs klass i barnböcker? Hur beskrivs ett barns hem och verklighet utifrån ett klassperspektiv? Ida Therén har pratat med några aktuella barnboksförfattare om saken
Jag tycker att det är viktigt att göra barnböcker där barn känner igen sig, trots att de inte kommer från medel- eller överklass, berättar hon när jag tar upp ämnet igen.
Det berättar Matilda Ruta, som är aktuell med tredje bilderboken om Ninna, som går genom sjukhusvistelser, att få syskon och så nu: att börja skolan.
Matilda Rutas egen bakgrund från en kulturarbetarmiljö är relevant, men inte avgörande, för hur hon ritar detaljer som hem, leksaker och kläder i böckerna. Det är därför research är viktigt, berättar hon. Det gör hon själv genom fokusgrupper där hon pratar med barn från olika bakgrunder. Många författare säger att de inte vill hålla på med politik i sitt skapande.
– Men om den konstnärliga friheten ständigt ”slumpar” fram medelklassberättelser om vita straighta personer är den ju politisk ändå. Det är också ett val, säger hon.
– Man kan inte gå in i alla kamper i alla berättelser, men det är min skyldighet att veta vad jag berättar om och att veta vilka markörer jag lägger in.
Ylva Karlsson och Katarina Strömgård har skrivit tre böcker om Ossian och Samuel och deras nanny. Det är en överklasskildring där barnen har det materiella tillfredsställt, men saknar den känslomässiga närvaron från föräldrarna.
Föräldrarna är stränga, och använder bestraffningsmetoder, som många föräldrar i dag kan tycka verkar normala. Men när de skildras ur barnens perspektiv blir de grymma. En time-out kan låta praktisk ur förälderns perspektiv. Men Ylva Karlsson och Katarina Strömgård vill tvinga med den vuxna läsaren att fråga sig hur det känns att bli isolerad, för att man kände känslor som inte var ”tillåtna”?
– Det blir ett sätt att ruska om läsaren, berättar Ylva Karlsson.
En tydlig utmaning för Katarina Strömgård är hur hon ska illustrera möblerna. Hur ser inredningen ut i en överklassfamilj? Höga väggar, stilrena möbler. Hemma hos Matilda Rutas Ninna ser det annorlunda ut. En trång lägenhet med saker överallt.
Brottas med stereotyper
Alla tre barnboksskaparna tycker att det är en utmaning att skildra klass, utan att det blir exotiserande, idealiserande – eller fetischerande. Att gotta sig i misär där ett barn inte har det bra, eller att visa upp en extremt priviligerad värld som ”normal” – vilket får många barn som läser att känna sig exkluderade. Inget av det känns som en bra idé.
Både Ylva Karlsson och Matilda Ruta har funderat mycket kring vilka egenskaper de lägger på olika barn, beroende på deras klassbakgrund. Som när Matilda Ruta ville ha en snäll kompis till Ninna, när hon börjar skolan. Det blev inte stereotypen med den blonda medelklassflickan – utan Samir, en figur vars kön och bakgrund annars ofta placerat någon som honom i schablonen som ”den stökige”.
Samtidigt vill ingen av dem riskera att bli för predikande.
– Det är viktigt med identifikation, men en bok måste också innehålla en berättelse, säger Ylva Karlsson.
– Den kan inte bara handla om att det är normalt att ha två mammor, det räcker inte.
Matilda Ruta håller med om att det finns en risk med synen på att barnböcker ska vara pedagogiska och uppfostrande.
– Det handlar ju egentligen bara om att alla barn någon gång ska få känna igen sig. Att få synas och bli bekräftad, oavsett hur ens vardag ser ut.
Påverkas av sin bakgrund
Hanna Gustavsson är mest känd för sina serier om högstadietjejen Iggy. Liksom huvudpersonen i serieromanerna växte Hanna Gustavsson upp med en ensamstående mamma i ett miljonprogramsområde.
– Min bakgrund har påverkat mitt skapande jättemycket. Jag visste jag inte att Konstfack existerade förrän i slutet av tonåren.
– Att sedan börja där blev en chock och rätt knäckande för självförtroendet. Jag upplevde en stor skillnad mellan mig och många andra vad gällde inställning till pengar och arbetsliv och tron på sig själv.
I ”Iggy 4-ever” finns det en så fin scen. När mamman skramlar ihop sina sista kontanter så att Iggy ska kunna äta pizza med kompisarna. Man riktigt känner smärtan av att inte kunna ge sitt barn vad det önskar.
– Många har kommenterat just den scenen. Jag ville mest skildra hur Iggy ljuger om att hon inte behöver pengarna längre för att inte ge mamman mer dåligt samvete. Så hon spelar inför både mamman och sedan sina kompisar på pizzerian, där hon ljuger om att hon är jättemätt, och av stolthet inte ens smakar när hon blir erbjuden.
Hanna Gustavsson berättar att det är löst inspirerat av egna erfarenheter av att växa upp med dåligt med pengar.
– Ju mindre pengar som finns, desto mer tänker man på det och måste alltid ha i beräkningen vad saker kostar. Jag tycker att det är en erfarenhet som sällan skildras och ville berätta om det. Den sortens berättelser skulle jag gärna se mer av.
LISTA: 11 barnböcker där klass diskuteras på ett smart sätt
1. ”Veckan innan barnbidraget” av Elin Johansson och Ellen Ekman.
Om hur det är att leva med en ensamstående mamma, där pengarna inte riktigt räcker till hela månaden.
2. ”Ossians ovanliga nanny” av Ylva Karlsson och Katarina Strömgård
Skildrar en överklasstillvaro utan närvarande föräldrar.
3. ”Ninna och stormskolan” av Matilda Ruta
I ”Ninna och stormskolan” börjar Ninna skolan. För författaren Matilda Ruta är det viktigt att alla barn någon gång ska kunna känna igen sig.
4. ”På natten flyger vi” av Hannah Arnesen.
Vi får en titt in hos barn i olika lägenheter, där livet hos var och en ser olika ut.
5. ”Iggy 4-ever” av Hanna Gustavsson
Högstadietjejen Iggy bor med sin ensamstående mamma i ett miljonprogramsområde, precis som författaren själv gjorde.
6. ”Siv sover vilse” av Pija Lindenbaum.
Om att övernatta hos en familj som ser annorlunda ut ens egen.
7. ”Madicken” av Astrid Lindgren
”Grundläggande Marx”, för att citera Ylva Karlsson.
8. ”Rakt över hindret!” av Malin Eriksson.
För de lite äldre. Om att behöva lämna hus – och häst – för att mamma inte har råd att betala hyran.
9. ”Syltmackor och oturslivet” av Anna Ehring.
”Magisk socialrealism” för mellanstadieåldern.
10. ”Vero hit och dit” - Katarina Kieris
Katarina Kieris tre böcker om Vero. Familjen måste flytta, för pappa får nytt jobb i en annan stad. Böcker om barns kraft – och hur den sällan lyssnas på i vårt samhälle.
11. ”Farfars mammas soffa” av Anna Bengtsson.
