IDA THERÉN ÄR FRILANSSKRIBENT, BASERAD I NEW YORK och STOCKHOLM. MEST SKRIVER JAG OM LITTERATUR OCH KONST.

Läs mer om mig här

Kulturkrönika: Håller konsten på att bli till internet- memes? Svenska Dagbladet 171213

Kulturkrönika: Håller konsten på att bli till internet- memes? Svenska Dagbladet 171213

Skärmavbild 2017-12-26 kl. 13.34.37.png

På årets skylt av Sam Durant på Art Basel Miami står det: ”speak the truth, even if your voice shakes”. Det är en uppföljare till konstnärens instagram-succé förra året med texten ”end white supremacy”. Den passade väl in i min Instagram-feed fylld av politiska, ironiska memer av unga kvinnliga konstnärer. Något som nu också syns på institutionerna – På Göteborgs konsthall öppnade just ”Mozart’s ghost”, en utställning om internetkonst, feminism och motstånd.

Bland yngre konstnärer har internet-memen – alltså en bild med en kort, ofta mörkt humoristisk textkommentar – blivit ett viktig konstuttryck.

Därför kändes det bekant, när jag upptäckte hur det var anmärkningsvärt mycket textbaserad konst i båsen under årets Art Basel Miami-konstmässor.

Konst med text är ju inget nytt – med kända exempel som Jenny Holzers ”Truisms” i ”42nd street art project” där hon skrev budskap som ”Men don’t protect you anymore” på reklamskyltarna som brukade berätta om biografernas utbud. Men nog ligger det här mycket i tiden. Bara några exempel på budskapen som presenterades i Miami är John Giornos ”Poppies packed with drug treats”, Vivkrit Tiravanijas ”Fear eats the soul”, Jack Piersons stora metallbokstäver ”Monet & sex”, Carolina Caycedos banderoll med texten ”Crisis is a means to govern”. 

En spontan tanke är att det har att göra med vår politiskt uppskruvade Trump-samtid där paroller hamnar högt på agendan. En annan hur detta är ett bra knep att nå ut till en större publik och potentiella köpare. Här har sociala medier och särskilt Instagram blivit en viktig maktfaktor. Kan det rentav vara så att gallerister på något plan dras till verk som har stor potential att göra gratis reklam för sig själva, genom folks flöden i sociala medier? För det är ju också så att textbaserad konst gör sig väl på små skärmar. Medan dessa inte gör rättvisa åt, säg, Andreas Erikssons enorma oljemålningar, som också visades på mässan. En mobilbild går inte att jämföra med upplevelsen av att se något sådant live.

Det snabba, lättillgängliga textmeddelandet passar utmärkt för hjärnor vana vid smartphone-kickar. Ett abstrakt verk tar mer tid att undersöka och ta in ordentligt. Frågan är då, om det vi ser är ett slags memifiering av konsten.

Möjligen finns svaret i Mel Bochners nya verk som visades på mässan med det talande budskapet ”obvious / plain as the / nose on your / face / do I have to / paint you a / picture / duh!”

Kanske behöver man inte ens måla en tavla längre.

PUBLICERAD I SVENSKA DAGBLADET 13 DEC 2017 (LÄNK)

Krönika: Shine theory om att många kvinnor kan lyckas - Jönköpings-Posten (dec 2017)

Krönika: Shine theory om att många kvinnor kan lyckas - Jönköpings-Posten (dec 2017)

Medverkan i Silvana Imams utställning "Nonsense Warrior" på Scenkonstmuseet (dec 2017)

Medverkan i Silvana Imams utställning "Nonsense Warrior" på Scenkonstmuseet (dec 2017)