Den amerikanska näthandelsjätten Amazon har gjort sig känd för att undvika skatt, dumpa löner och utpressa bokförlag. Nu kommer de till Sverige.
I april skrev Amazon ett avtal med Bokrondellen, länken mellan förlag och bokhandel som krävs för att sälja svenska böcker. Nu väntar de svenska förlagen skräckslagna på att imperiet ska slå till.
Vi borde alla vara oroliga.
Den 25 juli skrev 900 amerikanska författare under ett öppet brev mot boknätjätten Amazon. ThrillerförfattarenDouglas Preston säger: ”Vi författare känner oss förrådda av Amazon. De kör med utpressning, rena gangsterfasonerna”. ÄvenJohn Grisham, Donna Tartt och Stephen King undertecknade protestbrevet.
Amazon började som en bokbutik på nätet, men har i dag blivit the everything store som grundaren Jeff Bezos drömde om vid starten. Men de låga nätpriserna kostar. I julas jobbade The Guardians Carole Cadwalladr en vecka på ett brittiskt Amazonlager – på orwellskt nyspråk kallad fulfilment centre, förverkligandecenter. Där mötte hon småbarnsföräldrar som jobbar tiotimmarsskift och pendlar två timmar till jobbet sida vid sida med sextioplussare, som stressar runt flera mil om dagen kring lagergolvet. Ingen visste om de fick förlängning efter nyår. Belöningen var något öre över EU:s minimilön.
Cadwalladr skriver: ”Det här är arbetets framtid; och att Amazon betalar minimalt med skatt överallt är det globala näringslivets framtid. En framtid där multinationella företag har mer makt än regeringar”.
I USA står sajten för en tredjedel av bokförsäljningen och 65 procent av e-böckerna. Det är den största nätbokhandeln i flera länder i Asien och Europa. Makten använder de för att utpressa förlagen. Exempelvis ger jätteförlaget Random House Amazon 53 procents rabatt på sina böcker, i utbyte mot att marknadsföras på sidan. Amazons sökfunktion baseras nämligen inte bara på relevans, utan även på vad förlagen är beredda att betala för marknadsföring. Små förlag kan tvingas ge över 60 procent till Amazon enligt det som internt kallas ”gasellprojektet”: de ger sig på småförlag såsom en gepard attackerar en sjuk gasell.
Samtidigt växer Amazons makt över det skriva ordet. Företaget har egen förlagsverksamhet (Amazon Publishing) och egen utgivning av e-böcker. Förra året köpte Bezos dessutom dagstidningen The Washington Post. Oroväckande, tycker författaren Jonathan Franzensom kallar Bezos för ”en av apokalypsens fyra ryttare”. Amazons affärsmodell gynnar rika, twittrande skrytförfattare, inte folk som valt att skriva för att de tröttnat på just den sortens social interaktion, menar han.
Förra vintern väckte Amazon rubriker i Tyskland, då en dokumentär avslöjade att de anlitat nazistledda vaktbolaget Hess Security, döpt efter nazisten Rudolf Hess. Vakterna bar svarta Thor Steinar-uniformer, ett nationalistiskt märke kopplat till tyska extremhögern. De kontrollerade Amazons utländska arbetare med polisliknande metoder, bland annat övervakade de motellen där de anställda bodde.
Men Amazons framfart har börjat väcka motstånd. Tysklands ekonomiminister har kallat Amazon, Facebook, Google och Apple för ”brutal informationskapitalism”. Där har man nyligen infört en ny lag om att tyska onlineaffärer inte får stoppa självständiga försäljare från att erbjuda billigare varor någon annanstans, inklusive sina egna hemsidor. Frankrike och Tjeckiens gatuhandlare är skyddade mot storföretag genom lagar som förbjuder för låg prissättning i förhållande till inköpspris. I slutet av juni kom franska politiker också överens om ”anti-Amazonlagen”, som gör att nätbokhandlare får välja att antingen erbjuda gratis frakt, eller rabatterade böcker. Inte både och.
På EU-nivå diskuteras just nu hur unionen ska hantera Silicon Valleyföretagens, bland annat Amazons, inflytande över vår digitala miljö. Som en del i EU:s stora skatteundersökning försöker man också ta reda på om Amazon tvättar sina europeiska inkomster genom Luxemburg.
Vissa förlag kämpar också mot Amazons gangstermetoder. Just nu pågår en hemlig domstolsförhandling mellan förlagsgruppen Hachette och Amazon. Den sägs handla om e-bokpriser. Amazon vill ha hälften av intäkterna i kommission. Väl magstarkt, tycker Hachette.
Efter att konflikten trappades upp i maj har många Hachetteböcker inte gått att hitta på Amazon. Hårdast slår kriget mot oetablerade författare, som har svårt att synas i vanliga fall. Men även bästsäljarförfattare drabbas: Malcolm Gladwells bokförsäljning har halverats under dispyten. J K Rowlings nya bok (under pseudonymenRobert Galbraith) listades med 1-2 månaders leveranstid. Embargot tros vara anledningen att hon inte toppade New York Times bästsäljarlista i juli.
Men en författare har tjänat på fejden. När pratshowvärden (och Hachetteförfattaren) Stephen Colbert attackerade Amazon med orden ”vi kommer inte slicka deras monopol-stövel”, passade han på att uppmana tittarna att hjälpa en okänd debutant, Edan Lepucki. Resultatet är att 33-åringens bok California i dagarna rapporterades vara en av de mest förbeställda Hachette-böckerna någonsin.
I och med Amazons stundande intåg i Sverige är det hög tid att bestämma hur vi ska bemöta nätoligarkernas framfart. Eller som nätgurun Chris Anderson uttrycker det i nya boken Makers – den nya industriella revolutionen (Modernista, 2013): ”De senaste tio åren har handlat om att hitta nya sätt att skapa, uppfinna och samarbeta på nätet. De kommande tio åren kommer att handla om att tillämpa denna kunskap på den verkliga världen.”
Vi bör fundera över hur Amazon kommer att påverka svenska bokhandlars och bokförlags överlevnadsmöjligheter. Lagerarbetares arbetsvillkor, nätföretags skatteregler och företagens insyn i våra privatliv är andra frågor som behöver övervägas. Samt: Vill vi ha kvar levande städer med fysiska mötesplatser och affärer som faktiskt betalar skatt?
Kunden har inte alltid rätt. Vad som är billigast i dag kan ha ett högt pris i morgon.
Ida Therén