IDA THERÉN ÄR FRILANSSKRIBENT, BASERAD I NEW YORK och STOCKHOLM. MEST SKRIVER JAG OM LITTERATUR OCH KONST.

Läs mer om mig här

Recension (konst): Nell Walden – Aftonbladet kultur 2015-06-16

I männens skugga

Ida Therén om Nell Walden som nu får en plats i konsthistorien

Nell Walden & Der Sturm

Mjellby Konstmuseum, Halmstad

T o m 4 oktober

Efter en borgerlig uppväxt i Landskrona längtade Nelly Roslund bort, ut. Precis som många av dagens tjugoåringar drog hon söderut, till Berlin. Det blev ingen techno med partydroger men däremot minglande på konstutställningar. Hon gifte sig med Herwarth Walden, grundare av tidskriften och galleriet Der Sturm. Under det nya namnet Nell Walden blev hon arbetsmaskinen bakom projekten som snart utvecklades till en hel konströrelse. I pr-försök att skapa en tydlig frontperson jobbade Nell Walden aktivt med att det skulle finnas ett likhetstecken mellan maken och Der Sturm. Priset blev högt: hennes egen plats i historieskrivningen suddades ut, till förmån för mannen. Låter det bekant? Kanske för att det är förbannat typiskt för alla med snippa i hela konsthistorien.

Det är först nu, tack vare ny forskning av bland annat Jessica Sjöholm Skrubbe, som Nell Walden börjar få sin rättmätiga plats i historieskrivningen. Hennes roll som hjärnan bakom konströrelsen fångas nu upp av Mjellby Konstmuseum, med utställningen Nell Walden & Der Sturm.

Där visas Waldens egna verk, sida vid sida med delar av den imponerande konstsamlingen hon skapade under åren i Berlin. Hon var inte bara inköpare till samlingen utan också finansiär – bland annat med hjälp av hennes 400 texter för svenska dagstidningar.

Samlandet var inte bara ett konstnärligt uttryck och en passion. Det fanns också en politisk dimension. Som konstsamlare blev Nell Walden en aktör och en makthavare i den separatistiskt manliga kulturdebatten.

Utställningen är ännu en steg i det lilla museets enträgna arbete för att lyfta fram bortglömda kvinnliga konstnärskap, som tog avstamp i 2006 års utställning De Berömda och glömda, med ett 30-tal kvinnliga modernister. Det är ambitiöst och riktigt bra – förra årets utställning med Agnes Cleve minns jag än som en av det  årets konsthöjdpunkter. Jag blir glad och upplivad: det här är inte kvotering, utan allmänbildning. Besökaren får en chans att bli mer ”bikonstuell”– för att parafrasera Ebba Witt-Brattströms ”bitexuell”-begrepp för att beskriva kunskap om både mäns och kvinnors litteraturhistoria.

Modernist-doldisen Waldens expressionistiska målningar har länge förvirrat konstvärlden. Vad håller hon på med? Svaret på gåtan Walden är att vända bort blicken från det franska Matisse-sammanhang som lockad de flesta svenska modernister. Vrider vi i stället in fokus på ett tyskt expressionistiskt sammanhang får hennes måleri en förklaring.

När verken nu visas sida vid sida med hennes samling av andra Der Sturm-konstnärer ser vi en blandning mellan snabba, skarpa penseldrag och en mjukhet som påminner om japansk konsttradition. Dova färger, icke-föreställande motiv och en nästan andlig dimension. Den sökande känslan förstärks av faktum att verken ofta står osignerade och namnlösa, något som för tankarna till kyrkokonst som står anonym i hopp om en belöning i himlen, inte på jorden. På sätt och vis stämmer det, i Waldens fall.

Hoppas hon sitter någonstans nu och ser besökarna strömma ut och in i den halländska konsthallen, noga studerande hennes målningar. Det är hon värd.

IDA THERÉN

http://www.aftonbladet.se/kultur/article20977055.ab

Gästkrönika – “Chilla mer” – ST facket tidningen Publikt – 2015-06-18

Recension (konst): Hypnotiska konster på Moderna – Aftonbladet kultur 2015-06-12