Jag medger: Stockholm har blivit roligare på senare år. Mer fest, mer champagne för bohovänstern, mer bärs och järn för snobbhögern. Kanske är det lågkonjunkturen. Inget säger LET’S PARTY som ”jag har inte råd med semester”. Men det finns fortfarande betydligt mer att göra.
Goda råd behöver inte vara dyra, så jag tänkte hjälpa till med att guida Stockholm i hur man med några enkla metoder kan göra det bättre – och bli en feststad på riktigt.
1. Sluta festblocka. Sveriges huvudstad en ljummen sommarnatt borde vara ljus och liv, eller hur? Men nej, det närmsta du ser en kul klubb är en parkbänk på Medis där några utstötta själar försöker bota sina sorger med en ljummen folköl delad på tre. Samtidigt sitter tystnadsfascisterna på de ondskefulla möten som i dagligt tal kallas ”bostadsrättsföreningsstyrelser” och konspirerar kring hur de ska förstöra ALLT liv i innerstan. Herre gud. Vill ni ha lugn och ro – flytta till Bromma. Eller Jukkasjärvi, där kan ni sitta i fjällen och njuta av tystnaden och lugnet. Farväl.
2. Nätverka inte sönder festen. Man kan känna igen en karriärist på mils avstånd, på deras lismande leenden och falska kramar. De fjäskar för alla de kan trampa på för att komma upp på stegen och ignorerar andra. Det är inte bara trist, utan också osmart eftersom den du dissar i dag kan bli din chef i morgon. Försök begripa att människor är människor, inte verktyg.
3. Är ni ett gäng på femton ”sköna grabbar” som har haft dyngsur förfest som drog ut på tiden? Vill ni själva gå på en klubb full av hotfullt aggro-fyllekåta killar? Okej, bra, stanna hemma.
4. Börjar den du pratar med att kolla på sin telefon – bara dra. Har den någon den hellre vill snacka med har du säkert det också.
5. Känner du ett trängande behov av att höra en flummig B-sida av något obskyrt band? Här kommer ett tips: Starta en egen klubb, gärna i din egen garderob. Hörlurarna på play, käften på mute. Hej då.
6. Säg inte L-ordet. Alltså det om lägenheter, också känt som Det Säkraste Sättet Att Döda All Fest. Någon säger ”andrahandskontrakt” på andra sidan rummet och partyt pyser ut som en ledsen ballong. Och att hela tiden fråga vad saker kostar (hyran, räntan, lägenheten) – är inte det lite oförskämt? Hyfs, tack, önskar Magdalena Ribbing Junior.
7. Sluta säg ”jag känner mig gammal”. Du har fyllt 39, inte 90. Du är inte gammal, om vi inte räknar i neandertalarår. Som 30+, 40+ eller rent av 50+ är det helt normalt att gå ut på lokal i de flesta storstäder. Är du över 30 i Stockholm förväntas du däremot ha köpt en lägenhet, skaffat en sambo och avskaffat alla vänner utom de som ryms i konceptet ”parmiddagar”. Det här tramset måste upphöra. Sluta använda din ålder som ursäkt för att du är tråkig. Är du tråkig, stå i alla fall för det och säg ”jag känner mig tråkig”. Japp, det är du.
8. Att gå ut och träffa vänner en tisdag betyder inte ”rehab nästa”. Det är inte dekadent att ha kul bara för att det inte är dagen innan Guds sovmorgon. Det är inte en synd att ha kul. Att däremot sitta hemma framför datorn varenda kväll är synd. Synd om ditt liv som rinner bort. Sen är du död.
Och det lär ju inte vara så roligt, så passa på att ha kul nu.
* * * * *
Ida Therén är 27 år, klubbarrangör och frilansskribent. Hon vikarierar här för Hanna Hellquist, som tar igen sig i hängmattan över sommaren. Nästa vecka skriver dock Bengt Ohlsson som vanligt.