All in KRÖNIKA

Krönika: Att män inte kan prata om känslor skadar dem-för livet (ETC) 170716

Vi går in i en ny tid, med nya män och kvinnor. Vi behöver inte längre vara offer för patriarkala föreställningar. Manlighet, för mig, är att lyfta och stärka andra. En ”riktig man” behöver inte trycka ner någon.

Vi måste tänka om, hur vi tänker kring makt. Makt kommer inte ovanifrån. Den kommer underifrån, som två starka armar. Kvinnlighet, för mig, är att tillåtas känna efter hur det känns, inuti. Vi har alla både det feminina och maskulina i oss. Det är dags att sluta låta patriarkatet skrämma och förminska oss. Komma i kontakt med alla delar av oss själva. Tillåtas vara komplexa, fria.

Krönika: Att barn ska sova själva är en knasig ide (ETC) 170621

Faktum är att en stor del av nyblivna föräldrar ändå i slutändan sover med sina bebisar, oavsett vad Socialstyrelsen råder. Problemet är att de tvingas oroa sig och skämmas över det. Och göra det osäkert, för att de inte vet bättre.Varför ges inte fakta, istället för att tvinga föräldrar att gå emot sin instinkt att vara nära sitt barn, och därmed börja tvivla på sig själva?  Hade jag varit en liten bebis som precis hade kommit ut ur en varm mysig intim sfär i livmodern, hade jag inte heller velat ligga ensam i en spjälsäng. Jag hade velat vara nära de människorna som fick mig att känna mig lugn och trygg.

Krönika: Ha det så kul med rasisterna! (JP) 170618

Så, ska du till Bokmässan? Frågan dyker upp varje år. Samma känsla, varje gång. En klump i magen över att behöva träffa så många kollegor och vänner. Som kanske har kritiserat dig, eller som du känner beundran - eller avundsjuka - för.

Och, samtidigt: något pirrigt. Att något öppnar sig. Jag gillar det, av samma anledning som jag gärna åker på konstmässor, och liknande platser där folk med samma intresse från hela världen samlas. Jag antar att det är samma sak för människor inom andra branscher. Större konferenser, kongresser, festivaler.

Krönika: Grattis på mors dag (Jönköpings-posten) 170524

Mitt motto för året är kvinnor gör exakt vad de vill 2017. Det är inspirerat av The Wing i New York, en gemensam arbetslokal - där frilansare, egenföretagare och aktivister samlas och arbetar tillsammans, sida vid sida där jag var på besök. 

T-shirtarna för stället säger "Women doing what the fuck they want since 2017". (De har ansiktskrämer och sminkborttagning, ett rum för att pumpa om man ammar och torrschampo på plats, jag blev såld!). Det känns som att det ligger i luften, den känslan

Essä: "För oss som inte kan de sociala koderna" om Helt hysteriskt – Svenska Dagbladet 28 aug 2016

Där hos en annan sorts kvinna än den jag var bekant med. En som pratade för högt, som drack champagne till frukost, en vars alla vänner – och exman – var bögar. En som klär ut sig, när hon ska klä upp sig, som dras till den sortens avancerade mode som brukar skrämma bort de män som älskar ”the girl next door”. En som inte behöver ”unna sig något” ibland, för livet är ett enda stort unnande.

Den litterära konstnären– Konstnären Sommar 2016

"Jag tänker på Bodil Malmsten och vad hon säger om författaridentiteten. Att hon inte bryr sig om att kallas författare. Istället är hon nöjd med att kallas ”en som skriver”. På samma sätt kan man tänka sig att det egentligen kvittar hur vi föreställer oss att konstnärer är, eller ska vara. När det väl kommer till kritan är attribut som frisyr och gångstil irrelevanta, även om det kanske triggar igång gallerister som vill åt ett koncept. I slutändan är en konstnär en person som skapar konst. Det räcker så."