IDA THERÉN ÄR FRILANSSKRIBENT, BASERAD I NEW YORK och STOCKHOLM. MEST SKRIVER JAG OM LITTERATUR OCH KONST.

Läs mer om mig här

Intervju: Katarina von Bredow intervjuade mig för Jönköpings-Posten/Hallpressen 170513

Intervju: Katarina von Bredow intervjuade mig för Jönköpings-Posten/Hallpressen 170513

Skärmavbild 2017-08-08 kl. 16.30.21.png

Man behöver inte läsa många sidor i ”Frihet, jämlikhet och systerskap” innan man lägger märke till rösten. Det egensinniga, starka tilltalet. Sprungen ur en annan mylla än folk i den gängse kultureliten har Ida Therén skapat sig en plattform som blir allt tydligare för varje text hon skriver.

– Nu när jag har fyllt trettio mår jag bättre än någonsin, säger hon. Det känns ibland som om de senaste tio åren har varit en enda lång lektion i ödmjukhet. När man ska börja skriva på de större och mer respekterade kultursidorna är det så lätt att man tror att man måste låta som alla andra som skriver där, men nu vet jag att det inte är vad de vill ha av mig. De vill ha mina texter just för att jag skriver som jag gör. För att jag har min egen röst och mitt eget perspektiv.

 

Ida Theréns väg från barndomen i Värnamo till kultureliten i Stockholm har inte varit någon okomplicerad resa. När hon var liten kände hon ingen som jobbade med kultur, men hennes pappa prenumererade på Dagens Nyheter och Ida läste kultursidorna noggrant. Hon visste att hon ville skriva, att hon ville vara en del av den där diskussionen, men hon hade ingen aning om hur hon skulle ta sig dit. Hon var nog ett ganska udda barn, med sin klippbok full av särskilt utvalda kulturartiklar.

– Kunskapsmässigt och intellektuellt har jag alltid haft ett stort självförtroende. Jag var så otroligt lillgammal och har alltid vetat att jag har lätt att lära mig saker. Det var den känslomässiga och sociala biten som var den stora utmaningen för mig. Att leva och interagera med andra människor. Att inte vara som alla andra och acceptera det.

I flera av sina texter lyfter hon fram det gemensamma, som kontrast till allt nutidens prat om vikten av att vara unik. Hon säger att vi behöver saker att samlas omkring.

– Folk gifter sig inte, många traditioner försvinner, det finns massor av olika tevekanaler att titta på och de flesta tittar dessutom när de vill på nätet. Vi behöver saker som Melodifestivalen. Saker vi alla ser eller gör samtidigt och kan prata med varandra om.

Ida Therén lämnade Sverige redan i mitten av tonåren och under de kommande tio åren flyttade hon runt i världen. Prag, Berlin, Madrid, Paris, Shanghai, Wien, New York. Listan är lång. Jag måste fråga hur hon lyckades försörja sig. Hon rycker obekymrat på axlarna.

– Jag vet inte riktigt hur det gick till. Någon sommar åkte jag hem och jobbade på Värnamo Nyheter och Finnveden. Jag skrev lite artiklar, jobbade som modell, läste olika kurser, översatte någon text ibland … ja, och så arbetade jag i en bokaffär i Prag. Jag använder väldigt lite pengar. Tre månaders lön från VN kunde räcka i ett år.

– Men 2010 kände jag att jag måste skaffa mig riktig utbildning och ett jobb. Det var då jag flyttade till Stockholm. Sedan, när jag fått ett heltidsjobb inom marknadsföring, fick jag plötsligt massor av positiv respons från förlagen på ett romanmanus jag hade skickat in. Äntligen skulle jag få chansen att bli utgiven och där satt jag med mitt heltidsjobb och hade inte tid att skriva!

– Då hoppade jag av jobbet igen. Fast sedan blev det ingenting av med romanen. Alla sa att den var så bra, men ingen ville ge mig en redaktör, ingen ville hjälpa mig att komma vidare. Jag hade redan jobbat i fem år med den där berättelsen och kände att jag inte ville ägna flera år till åt den på egen hand. Dessutom hade jag redan börjat skriva på nästa roman som jag hoppas ska komma ut snart.

Om det är något man behöver som författare, så är det envishet. Ida Therén har sannerligen visat prov på den egenskapen.

"Du har kämpat vidare trots många misslyckanden, säger jag. "Fyra refuserade romaner och alla idéer du fick nej till hos olika tidningar. Varför gav du aldrig upp? Vad betyder det skrivna ordet för dig?"

– På ett sätt är det förstås ett samtal med mig själv. Men det är också för att jag aldrig känner mig ensam när jag skriver. Det är som om jag kommer i kontakt med något större, som en kommunikation med något jag inte förstår. Ofta skriver jag själva texten på ganska kort tid, precis före deadline.

När hon beskriver sin skrivprocess låter det som om hon närmar sig texten försiktigt och cirklande innan hon till slut raskt fångar in den. Hon säger själv att den då liksom strömmar genom henne och rakt ner på tangenterna.

Att pröva nya vägar och nya sätt att tänka är självklart. Ida Therén följer inte flocken. Hon analyserar, känner efter och tar ställning.

”Jag har alltid arbetat, inte för samtiden, utan för oändligheten.” skriver hon i ett tidigare utkast till bokens förord. ”Vad finns det annars för poäng? Vi är här, i våra kroppar, så kort tid. Det går inte att leva för att andra ska se en. De kanske fattar, i efterhand. Men det finns ingen logik i presens.”

AV KATARINA VON BREDOW (LÄNK)

FOTO: ANNA HÅLLMANS / HALLPRESSEN

Intervju: Jag intervjuade Katarina von Bredow för Jönköpings-Posten/Hallpressen 170513

Intervju: Jag intervjuade Katarina von Bredow för Jönköpings-Posten/Hallpressen 170513

Bokrecension:Fördel kvinna : den tysta utbildningsrevolutionen (Svenska Dagbladet) 170513

Bokrecension:Fördel kvinna : den tysta utbildningsrevolutionen (Svenska Dagbladet) 170513